Vad tycker kunden? - Kundattityder till bytet av återförsäljare av BMW i Skellefteåområdet
 

Vi har i denna uppsats valt att använda oss av den kvantitativa metoden. Detta gör vi för att bäst uppnå lösningen på vårt problem och syfte med uppsatsen, nämligen att undersöka vad kunder tycker. Vi vill undersöka en mängd befintliga BMW-kunder och detta görs enklast och mest praktiskt genom en enkätstudie anser vi. Vi är ute efter att få ett statistiskt underlag och det hade blivit väldigt svårt och tidskrävande om vi använt oss av en kvalitativ metod, exempelvis intervju. Vi hade inte kunnat intervjua endast ett fåtal människor eftersom det inte hade gett oss en bild av hur många som egentligen känner till bytet av återförsäljare. Däremot hade det varit möjligt att utföra intervjuer om man endast var intresserad av hur kunderna upplever den nya återförsäljaren, alltså att ha använt sig av en kvalitativ metod.

2.8 Insamling av sekundärkällor

Man brukar dela upp data i två olika grupper, dessa är primär- och sekundärdata. Primärdata är den data som forskaren själv samlar in och sekundärdata är data som är insamlat av andra.[1] Exempel på sekundärdata är böcker, tidningsartiklar, olika register, andra forskares data (t.ex. intervjuer).[2]

Vi har under uppsatsens gång sökt, hämtat och läst igenom en mängd litteratur och artiklar. Dessa källor har vi hittat genom att prata med andra studenter, tala med vår handledare och själva söka aktivt på universitetsbiblioteket med hjälp av deras sökmotorer. Vi har bland annat använt oss av följande sökord för att hitta lämpliga teoriböcker: Marknadsundersökning, kundattityd, kvalitetsbegrepp, varumärken, marketing research, m.m. Sökord för att hitta metodböcker har varit: Metod, teoretisk metod och vetenskaplig metod. Därigenom har vi fått en hel del material att grunda vår uppsats på.

För att få tag i respondenter till vår enkätundersökning har vi tillsammans med Mats Westermark på Burlin Motor använt oss av ett register över befintliga BMW-ägare. Denna information hade vi på egen hand haft svårt att tillgå och därför fick vi förlita oss på deras tillgång till register. 

En negativ aspekt i insamlingen av sekundärkällor var att många av de böcker vi ville låna var redan utlånade till andra studenter. Detta gjorde att vi tvingades söka andra böcker för att komma igång med arbetet. Men allt eftersom arbetet fortlöpte fick vi tag i majoriteten av de böcker vi från början önskade.

2.9 Källkritik

Det är viktigt att belysa och bedöma huruvida de källor man använt är användbara vad gäller samtidskrav, tendenskritik samt beroendekritik.[3]